Vad?
Bordtennisracketar utgörs traditionellt sett av en racketstomme bestående av ett antal träfanér, två handtaghalvor och två limmade lager svamp och gummi. Racketens design regleras av Internationella Bordtennisförbundets (ITTF) regelverk vilket bland annat styr racketens utformning samt de ingående materialens kemiska sammansättning, struktur och form.
Bordtennisracketar utgörs traditionellt sett av en racketstomme bestående av ett antal träfanér, två handtaghalvor och två limmade lager svamp och gummi. Racketens design regleras av Internationella Bordtennisförbundets (ITTF) regelverk vilket bland annat styr racketens utformning samt de ingående materialens kemiska sammansättning, struktur och form.
Hur?
Genom att laborera med racketstommens olika designparametrar skapas olika profiler för racketens spelegenskaper. Dessa tolkas i sin tur in i spelarens preferensbetingade subjektiva upplevelse för vilken en stark relation till slutprodukten kan utgöra skillnaden mellan framgång och misslyckande.
Genom att laborera med racketstommens olika designparametrar skapas olika profiler för racketens spelegenskaper. Dessa tolkas i sin tur in i spelarens preferensbetingade subjektiva upplevelse för vilken en stark relation till slutprodukten kan utgöra skillnaden mellan framgång och misslyckande.
Med grund i material-, litteratur och användarstudier utvecklades 21st prototypstommar vilka testades tillsammans med professionella bordtennisspelare. Av dessa ansågs två prototypserier ha särskilt intressanta spelegenskaper vilka STIGA rekommenderades nyttja vid nyutveckling av framtida racketstommar.
Varför?
Under de senaste åren har STIGA uppmärksammat en allt mer progressiv inställning hos ITTF kring regelverket för utrustningen, vilket enligt STIGA medför såväl möjligheter som risker för dem som tillverkare.
Under de senaste åren har STIGA uppmärksammat en allt mer progressiv inställning hos ITTF kring regelverket för utrustningen, vilket enligt STIGA medför såväl möjligheter som risker för dem som tillverkare.
Som ett led i att befästa STIGAs marknadsposition som ansedd premiumleverantör, samt införliva sin vision om att vara en drivande aktör i bordtennisens utveckling, ämnar STIGA utforska hur man genom att omvärdera racketstommens design kan förbättra eller utveckla olika profiler för racketens spelegenskaper. Detta givet det nya innovationsrum som potentiella regeländringar kan medföra.
Projektcase
Projektet syftade till att bedriva research- and developmentarbete kring racketstommar riktade mot bordtennisspelare på elitnivå, samt att stärka STIGAs interna kunskap och processer.
Projektet syftade till att bedriva research- and developmentarbete kring racketstommar riktade mot bordtennisspelare på elitnivå, samt att stärka STIGAs interna kunskap och processer.
Som stöd för projektet sattes tre projektcase upp vilka motsvarar tre potentiella regeländringar som STIGA ser som möjliga på kort och lång sikt.
Projektcase 1. Andelen trä som stommen måste utgöras av minskas från dagens specificerade 85% till 70% vilket möjliggör att stommen tillåts utgöras av 30% fibermaterial istället för 15%.
Projektcase 2. Yttersidan på racketstommen tillåts bestå av ett icke-trämaterial.
Projektcase 3. Helt fria materialval där andelen trä kan utgöra 0 % av stommen.
Samtliga av dessa tre case motsvarar designlösningar som på ett eller flera sätt bryter mot det befintliga regelverket för bordtennisracketar.
Att förstå användaren
En stor del av det tidiga arbetet handlade om att förstå användaren, dess behov samt hur de ser på sitt val av utrustning. För detta intervjuades Jens Lundqvist som är professionell bordtennisspelare på elitnivå, och som i sin roll som ansvarig för STIGAs sponsorspelare har god kännedom om elitspelarens behov kopplat till deras utrustning.
En stor del av det tidiga arbetet handlade om att förstå användaren, dess behov samt hur de ser på sitt val av utrustning. För detta intervjuades Jens Lundqvist som är professionell bordtennisspelare på elitnivå, och som i sin roll som ansvarig för STIGAs sponsorspelare har god kännedom om elitspelarens behov kopplat till deras utrustning.
Kort beskrivet så är racketen ett centralt verktyg som användaren nyttjar för att utföra ett antal olika grundslag vilka kan delas upp i komponenter såsom fart, placering och skruv. Under spel är spelarens taktiska förmåga att välja rätt typ av slag, samt spelarens tekniska förmåga att precist kunna utföra det visualiserade slaget avgörande för det egna spelets kvalité. För att ge spelaren bästa möjliga förutsättning att maximera sin prestation krävs full tillit mellan spelare och racket vilket bygger på att stommens spelegenskaper stämmer väl överens med spelarens preferenser.
Förstudie
Vid sidan av arbetet med att förstå användarbehovet bedrevs en bred teoretisk förstudie i syfte att...
Vid sidan av arbetet med att förstå användarbehovet bedrevs en bred teoretisk förstudie i syfte att...
1. Samla kunskap och skapa oss en förståelse för bordtennisen, dess olika intressenter och dess utveckling över tid.
2. Studera STIGAs nuvarande produktsortiment och ta del av deras ackumulerade expertkunskap gällande idrotten och dess utrustning.
3. Att studera de olika material som idag används i racketstommar, samt utforska potentiellt nya material som skulle kunna användas för att åstadkomma önskade spelegenskaper.
Behovssyntes
Genom analys av förstudie- och intervjumaterial sammanställdes en användarbehovslista (se 5.1.3 i projektrapporten för fullständig lista) som genom tolkning kondenserades till två primära designegenskaper i 'Fart' och 'Kontroll'. Dessa egenskaper kan i stor grad påverkas av racketstommens utformning, samt användas för att beskriva stommens egenskapsprofil.
Genom analys av förstudie- och intervjumaterial sammanställdes en användarbehovslista (se 5.1.3 i projektrapporten för fullständig lista) som genom tolkning kondenserades till två primära designegenskaper i 'Fart' och 'Kontroll'. Dessa egenskaper kan i stor grad påverkas av racketstommens utformning, samt användas för att beskriva stommens egenskapsprofil.
Koncept- och prototyputveckling
Genom en rad workshoptillfällen togs ett antal idékoncept fram av vilka 6st valdes för testning. För varje idékoncept designades 3st variationer för att kunna utvärdera designförändringens påverkan. Totalt byggdes 21st prototypstommar i verkstan på Linköpings universitet, varav 3st var replikor av STIGAs Clipperstomme i syfte att kunna jämföra prototyperna med en befintlig modellspecifikation byggd i vår produktion.
Genom en rad workshoptillfällen togs ett antal idékoncept fram av vilka 6st valdes för testning. För varje idékoncept designades 3st variationer för att kunna utvärdera designförändringens påverkan. Totalt byggdes 21st prototypstommar i verkstan på Linköpings universitet, varav 3st var replikor av STIGAs Clipperstomme i syfte att kunna jämföra prototyperna med en befintlig modellspecifikation byggd i vår produktion.
Användartester
För att utvärdera prototypstommarna utvecklades en testmetodik baserad på 'A-B testning' eller 'Paired comparisons'. Metodiken bygger på att racketarna testas par för par varpå testobjektet, i detta fall expert-användare, subjektivt får avgöra om racket A eller B presterar bäst avseende ett antal förutbestämda testkriterier. Genom att sätta upp ett testschema där racketarna i tur och ordning ställs mot varandra kan en inbördes rankingordning tas fram och ett testresultat fastställas.
Testomgång 1 genomfördes under förstudiefasen och syftade till att undersöka hur ett antal grundläggande parametrar relaterade till racketens vikt och viktfördelning påverkar racketens upplevda spelegenskaper. Här testades 3st olika designparametrar med 7st modifierade racketar och resultatet användes som input i den vidare konceptutvecklingen.
För att utvärdera prototypstommarna utvecklades en testmetodik baserad på 'A-B testning' eller 'Paired comparisons'. Metodiken bygger på att racketarna testas par för par varpå testobjektet, i detta fall expert-användare, subjektivt får avgöra om racket A eller B presterar bäst avseende ett antal förutbestämda testkriterier. Genom att sätta upp ett testschema där racketarna i tur och ordning ställs mot varandra kan en inbördes rankingordning tas fram och ett testresultat fastställas.
Testomgång 1 genomfördes under förstudiefasen och syftade till att undersöka hur ett antal grundläggande parametrar relaterade till racketens vikt och viktfördelning påverkar racketens upplevda spelegenskaper. Här testades 3st olika designparametrar med 7st modifierade racketar och resultatet användes som input i den vidare konceptutvecklingen.
Testomgång 2 ämnade att testa de idékoncept som tagits fram med fokus på att utvärdera implementeringen av nya material och konstruktionselement. Totalt testades 21st prototypstommar varav ett antal ansågs besitta intressanta spelegenskaper. Två prototypstommar, designade för projektcase 2, har på önskemål av STIGA utelämnats ur det publika materialet då dessa eventuellt kan bli föremål för vidare utveckling.
Resultat
Nedan presenteras rekommendationerna utifrån de två kvarvarande projektcasen baserat på resultaten från testomgång 2.
Nedan presenteras rekommendationerna utifrån de två kvarvarande projektcasen baserat på resultaten från testomgång 2.
Som tidigare nämnt lämnas även den testmetodik som togs fram under projektet över till STIGA som stöd för framtida konceptutvärdering. Metodiken beskrivs i detalj i Kap 6.2 och 8 i projektrapporten.
Projektcase 1
För projektcase 1, där andelen trä i stommen tillåts minskas från 85% till 70%, visade sig prototypstommarna där fibermaterialet Vectran användes ha intressanta egenskaper, främst avseende styvhet och vibrationsdämpning. Dessa stommar upplevdes i nuvarande utformning vara extremt snabba, men den här typen av material skulle potentiellt kunna användas som ett alternativ till kolfiber. Kolfiber är idag det vanligast använda fibermaterialet i offensiva racketstommar då dess styvhet och lätta vikt kan användas för att generera mycket fart i slagen.
För projektcase 1, där andelen trä i stommen tillåts minskas från 85% till 70%, visade sig prototypstommarna där fibermaterialet Vectran användes ha intressanta egenskaper, främst avseende styvhet och vibrationsdämpning. Dessa stommar upplevdes i nuvarande utformning vara extremt snabba, men den här typen av material skulle potentiellt kunna användas som ett alternativ till kolfiber. Kolfiber är idag det vanligast använda fibermaterialet i offensiva racketstommar då dess styvhet och lätta vikt kan användas för att generera mycket fart i slagen.
Projektcase 3
För projektcase 3, där andelen trä i stommen tillåts utgöra 0%, presterade prototypstommarna där honeycombväv av fibermaterial Nomex användes bäst. Dessa stommar ansågs vara både snabba och ha bra kontrollegenskaper vilket bör utforskas vidare, exempelvis genom att testa materialet i fler materialkombinationer.
För projektcase 3, där andelen trä i stommen tillåts utgöra 0%, presterade prototypstommarna där honeycombväv av fibermaterial Nomex användes bäst. Dessa stommar ansågs vara både snabba och ha bra kontrollegenskaper vilket bör utforskas vidare, exempelvis genom att testa materialet i fler materialkombinationer.
Arbetet utfördes under våren 2022 i samarbete med STIGA Sports som en del av mitt och Cristoffer Thorsson Mendozas examensarbete på Civilingenjörsprogrammet Design och Produktutveckling vid Linköpings universitet.
Med bidrag från: STIGA Sports, Linköpings Universitet